09 november 2011

November - den där trötta månaden...

...När jag började skolan så förstod jag snabbt att det kommer att bli ett intensivt år och ett år som kräver all fokus och massa struktur för att ha koll på allt som ska göra och för att klara alla prov. Jag vet också att jag hade störst respekt för månaden NOVEMBER då det är ett gäng teoretiska och praktiska prov som ska utföras samtidigt som specialarbetet skall ta form. Allt detta inom ramen av den tröttaste månaden på året.

Nu är jag snart halvvägs in i den trögaste perioden på skolåret. Visst, det är stressigt, det krävs mer fokus och jag vaknar ibland på nätterna för att strukturera lite till... men jag känner mig fortfarande peppad och inte alls så där less som jag nästan räknat med! Visst, november har drygt två veckor på sig att komma ikapp men jag känner mig inte direkt hotad ;)

Kan detta bero på vårat husköp som gick snabbt men som vi pratar om med pirr i magen varje dag?
Kan det bero på att framtiden kommit med alternativa lösningar?
Kan det bero på att all peppande energi efter varje prov som klarats av galant gör mig så gott som oemotståndlig för all negativ november- och vardagsgnäll som finns?

Ja, jag tror faktiskt det. :) Jag är i fas and I like it a lot!!!

Flytten sker lite snabbare än vad vi trott innan, närmare bestämt den 11 december! JIPPI va kul!!! Hoppas bara att vi får lägenheten uthyrd på så kort varsel och hoppas också att vi får en del flytthjälp denna helg. :)

Som ni förstår, det är mycket nu! Men vad gör väl det när allt är av positivt slag? :)

Kram på dig och ha en härlig höst dag,
Caroline

05 oktober 2011

Rysare BIG TIME!



Vi har köpt hus!

Ja, visst det kan tyckas abrupt eller ivarje fall något förvånande men får man chansen att lägga straffen bör man göra mål... så att säga. Och det gjorde vi i helgen. Det är ett par vänner till oss som för ungefär 2 veckor sedan berättade för oss att de ska sälja sitt hus. (Och detta i ett område som vi suktat lite försiktigt emot). Veckan som kom blev denna idé mer och mer seriös och till sist var det bara ett "ok" från banken som behövdes för att vi skulle kunna göra slag i saken. Bokade bankmöte. Banken bokade av p g a sjukdom. Bokade bankmöte. Banken bokade av p g a sjukdom. Bokade möte... Ja, det är inte så BARA att få till ett möte tydligen! Till saken hör att det var rätt bråttom! Vi ville köpa huset i det skick som det är idag, med en separat ingång till källaren och ingen trapp emellan, men om huset skulle läggas ut skulle det installeras en trapp mellan källare och övervåning och detta skulle påbörjas i fredags, alltså nästan 2 veckor efter att vi fått reda på att huset ska säljas.
Mötet på banken fick vi till sist till i torsdags och det gick rätt bra, de kunde dock inte ge något besked direkt utan skulle återkomma senast måndag. Vi förklarade läget att det var rätt pronto och han lovade att göra vad han kunde, våran käre bankman.

Nuvarande husägarna hade i detta läge fått besök av deras familj för att fixa till huset med trapp etc, men vi frågade snällt om de kan vänta tills fredag och de sa "ok". Fredag klockan 11 fick vi en liten deadline. Detta för att de skulle hinna med det som måste göras i huset OM inte vi skulle köpa!
Klockan 12 på fredagen ringer bankmannen till mig och talar om att han troligen har ett svar senast klockan 16 samma dag, vilket ger mig lite hopp! Ringer min sambo direkt och talar om läget och han ringer i sin tur till våra vänner och berättar vad banken sagt men att vi självklart förstår dem om de måste börja fixa i huset. Men de förlänger vår lilla (stora?) deadline till 16. Tummarna hålls hela dagen, jag kollar på telefonen så fort jag får tillfälle! Jag har ju kunder i salongen hela dagarna nu så så fort de låg i mask eller när jag hade en lucka var telefonen min bästa vän och nerverna min värsta ;)
Vid halv 4 till 4 har vi våran eftermiddags rast på skolan och jag ringer då till sambon. Vi kommer fram till att vi ska ringa till bankmannen och fråga... ett sista hopp. Så tio i fyra ringer jag - inget svar. Smsar det till sambon och tänker att det är kört... fan. Men han ber mig ringa honom igen... Sagt och gjort - och han svarar! Det hoppar till i magen och jag förklarar lite försynt vem jag är och vad jag vill. Han skrattar och säger att han förstår (vi har ju förklarat läget... ett antal gånger). Han sitter tyst och det känns som timmar!!! Till saken hör att klockan nu är 2 minuter i 4 och min sista kund för dagen kommer klockan 4.
"Beviljat", hör jag helt plötsligt.
"VA???", säger jag.
"Ja, det är beviljat! Det är bara att köra, gratulerar!" får jag till svar på mitt "va" som kom helt spontant. Herregud vad glad jag blev! Men istället för att släppa fram all glädje tog den ofta så dominerande strukturhjärnan över. Jag avslutar rätt fort samtalet med bankmannen efter att jag tackat för snabb hantering och önskat honom en trevlig helg.

Okej, min kund har säkert kommit (klockan är ngn minut över 4) men nu när det sjungit "Beviljat" i mitt öra så får kunden vänta! Mitt mission just NU är ju faktiskt att stoppa bygget som skulle börja typ.... nyss! Ringer min sambo men min telefon låser sig!!!! VA!?!?!? Det har typ ALDRIG hänt med denna telefon förut! Andas. Testar att ringa igen men telefonen lever nu sitt eget liv. Ringer upp och lägger på av sig självt. Stänger av telefonen men har inte alls tålamod att vänta tills telefonen somnat och vaknat igen. Min kund väntar! Sambon väntar på besked! Husägarna väntar på besked! GAAAAAAAHHHHHHHHAAAAAA! Går till receptionen och lånar dess telefon. UPPTAGET. Damn. Ska ringa igen men då lyckas det komma in ett samtal i telefonen jag lånat och blir tvungen att svara... lämnar över ärendet till min klasskompis Kicki i receptionen och hon ger mig i samma ögonblick nyckeln till hennes skåp "låna min telefon den ligger i jackfickan!" TACK söta Kicki! Hon var uppdaterad under dagen ang det eventuella husköpet så hon förstod vikten av att reda ut detta innan min kund skulle bli onhändertagen. Springer till skåpet, andas lugnt (faktiskt), ringer upp... det går inte att ringa!!! Testar igen och Ä N T L I G E N kommer jag fram! Det enda jag säger är "Hej, det är beviljat! Helt sjukt, ring X och tala om! Hoppas de inte hunnit börja riva. Jag har kund måste gå!". Och det enda som min sambo hinner få ur sig är "va, är det sant?" "Okej!" "Hejdå!" ...................................................................... Därefter tog jag ett djupt andetag, la tillbaka telefonen jag fått låna och log för mig själv. Gick till receptionen och tog in min kund som jag skulle ha i 1 1/2 timme... Detta var första gången som jag tyckte att dessa 90 minuter kändes som 90 dagar. Jag ÄLSKAR att vara i salongen men jag hann ju aldrig prata med mannen som jag ska dela hus med framöver! Så himla komiskt att telefonen la krokben för mig i ett läge där det stod ett hus på spel. Haha, sjuka tanke!

Husägare! Mäktigt. Skrämmande. Coolt. Kul. Läskigt. Fantastiskt! Ja, i helgen trodde jag att vi skulle fira stort men våra magar har spelat blindebock med oss - ena stunden har känslan varit fantastisk och stor! Och andra sidan satt man med en klump i magen och undrar om vi är dumma i huvudet som lägger så mkt pengar på ett hus! Jag tror att jag har ringt till mamma och pappa 4-5 ggr i helgen för att fråga om vi är dumma i huvudet?!???!!!!!!

Vi skrev på alla papper i söndags och var då en sväng till huset! Känslan i magen på söndag kväll var en jätteskön känsla och vi konstaterar att vi har gjort helt rätt. Jag tackar gud för att helgen sumerades med just den känslan och inte en av de som hälsade på i magtrakten i mitten av lördagen.

Nu har det gått några dagar och vi sover rätt dåligt men det gör mig inget! Vi strukturerar och planerar nog mer än vi tror och när vi väl ses och pratar om huset någon timme innan vi somnar så visar det sig nästan alltid att vi tänkt och vridit på samma tankar och funderingar... och kommit fram till samma saker! :)

Slutligen så måste jag bara säga att pricken över i är att vi redan har ett gäng vänner som bor i ungefär samma område! Lyxigt!

Massa kramar, husägarinnan ;)

13 september 2011

Hösten ÄR mysig!







NJUT av:

...frisk luft

...att snart bona in sig i vantar och mössa

...en kopp te som värmer dig

...duntäcket som byts ut från sommartäcket

...alla tända ljus som matchar mörkret så bra

...din sköna soffa och mysiga filt

...hösten!


Kram Carro







08 september 2011

Längtar tillbaka...













(Bilder från våra veckor i Malaysia och Thailand i vintras... När åker vi igen?)




Kram C













07 september 2011

Pappa, grattis på din födelsedag!

Min käre far fyllde år i går - STORT GRATTIS BÄSTA PAPPA! <3

Helgen som varit spenderades med just mamma, pappa, mellansyrran och brorsan. Mamma skulle hejas fram på tjejmilen på lördagen vilket blev riktigt nice - vädret var fantastiskt och middagen på kvällen var pricken över i. Rolfs Kök fick ett besök och vi alla beställde den rekommenderade och omtalade "oxkinden".... Mums! Älskade mammas prestation var också låååångt över förväntan! Flitig har hon varit sen i våras med raska promenader innan jobbet men sprungit har hon inte gjort och skulle inte göra... enligt vad hon sa innan loppet. När hon kom vid 8.5km där vi stod (långt innan vi väntat oss) var hon fortfarande peppad och svettig vilket bevisade att hon visst sprungit en del. GRYMT JOBBAT MAMMA!!! <3

Nedan följer bilder från mamma och pappas trädgård sen i somras...


Idag bjuds det på riktigt höstrusk! 14 grader, grått och regnregnregn. Mysigt!

Ha en mysig dag du med :)
Kram

06 september 2011

Dagens frukost...

...bestod av:


SMOOTHIE

banan

kiwi

passionsfrukt

Laktosfri youghurt och mjölk



GROV SMÖRGÅS

smör

brieost

pepparsalami
gurka


ÄGG


ISLATTE
Nu laddad för en eftermiddag och kväll i salongen!

See you :)

01 september 2011

Carl-William 10 år!

Idag fyller min goaste systerson 10 år! Jag ringde till honom i morse för att gratta såklart :) Han berättade att han ska ha kalas för sina vänner senare på ett lekland i Falun. Jag frågade om jag fick hänga på men det var tydligen inget för mig... ;) Goaste CW - Hoppas du får en grym födelsedag! Vi kommer upp och firar dig när det finns tid, håll ut :)


När jag var 10 år så flyttade vi upp från Småland till Dalarna. Jag kommer ihåg att jag saknade mina vänner massor men jag höll brevkontakt (!) med mina bästisar och fick nya vänner snabbt så det gick hur bra som helst! Känns dock inte alls som att jag var så vuxen som Carl-William är nu. :)

STOR KRAM

Salongen - me like!

Skolan rullar fort fort fort!
Och det är kul kul kul!

Efter två veckors ledigt i sommar satte vi igång att introduceras till salongen. Där vi kommer att spendera vårat sista halvår. Efter att vi avklarat ett praktiskt prov (pedikyr) och 2 teoriprov så var det dags, förra måndagen för heltid i salongen. Med skräckblandad förtjusning klev jag in där, pirr i magen vs ont i magen, med lappen på dagens kunder i höger hand och mina lathundar i vänster förberedde jag för min första dag i salongen... Den gick galant! Nervositetet som jag trodde skulle göra mig illamående knackade aldrig på, utan istället hade jag sällskap av ett leende och ett pirr i magen hela dagen... hela veckan... och även denna vecka! Fantastiska känsla, följ mig hela hösten! :)
Vi är mitt i allt detta, inne i en mycket intesiv period med prov, 5 prov i rad, varje måndag och det är inte några lätta ämnen. Detta gör att specialarbetet jag börjat lite på får ligga och gro tills jag har tid att fokusera på det. Kommer att berätta mer om det sen helt enkelt! 1/5 prov är avklarat, anatomiprov 1. DET SVÅRASTE HITTILLS! Jag brukar vara en av dem som går från provsalen först... denna gång satt jag tiden ut och hade mer än gärna läst igenom mina svar en gång till om jag hunnit. Är inte nöjd med resultatet... men så kan det vara. Det är examen som räknas ;) Nu pluggas det till Dermatologiprovet på måndag, hudsjukdomar, hudsjukdomar, hudsjukdomar... håll tummarna för ett bra resultat!

I helgen kommer mamma, pappa, Boddan (storasyster) ner till Stockholm för mysigt häng och Tjejmilen! Det ser ut att bli fint väder och jag ser verkligen fram emot denna helg med dem <3 Dessutom har jag både syster och mamma som kunder i salongen i morgon - jippi va mysigt!

Nu är det dags att fixa smink och frisyr för ännu en dag i salongen - kul!

Ha en skön höst mina vänner!

Kram C

12 juli 2011

GaaahhhJiiipppiiiGaaaahhhh!

15 prov avklarade sen den 21 februari.
3 skoldagar kvar tills ledigt i hela 2 veckor.
7 månader kvar till examen.

Jag har fått höra det från flera, främst från min sambo att det är mkt med rubriken "skolan" som snurrar i mitt huvud. Pratar knappt om ngt annat tydligen och jag erkänner att det är nog helt korrekt uppfattat. 15 prov på 5 månader säger väl en del om vart fokus måste vara, vare sig jag vill eller inte? ;) Efter lovet (lediga vecka 29-30) så går jag i 2an, vilket innebär att vi förflyttar oss från praktiksalen till salongen. SALONGEN. Det är ju liksom dit man har längtat men med skräckblandad förstjusning... Dit kommer det ju riktiga kunder!!! :) Det känns helt osannolikt att jag idag gjorde min sista ansiktsbehandling innan salongen idag... Jag menar nu har man ju blivit van att göra behandlingar på klasskamrater (vilket också var sjukt läskigt i början). GaaaaahhhhhJippiiiiiiiGaaaaahhhhhh!

Det känns också helt osannolikt men HELT FANTASTISKT att jag klarat av första halvåret hur galant som helst! Visst, det ÄR sjukt intensivt - prov hela tiden, olika praktiska moment varje dag, minitester, läxor och specialarbete men med tanke på att man märker att det går framåt så fylls ju energin på rätt snabbt trots allt. Härliga känsla!

Nu vankas närmast en vecka på Gotland med min älskade sambo. Som jag har längtat!

Kram C

21 juni 2011

Skolan är i full gång!

Tjolahopp!
Längesen sist. Väldigt länge sen! Det finns en anledning, en BRA anledning till att jag varit så gott som död på den här sidan. Jag ska dock försöka uppdatera er lite oftare om hur det går på skolan.

Som jag skrivit innan så började jag studera den 21 februari på Gilda Skolan till Hud- och SPA-terapeut. Det är ett tempo utan dess lika - det ska jag inte sticka under stolen med men OJ vad jag lärt mig mycket nytt! Varje vecka känns som ett nytt kapitel som är fullmatad med ny information som ska omvandlas asap, helst under natten och då vara glasklart när man slår upp sina små blå dagen efter. Riktigt så fungerar det ju inte men lite grann... Alltså, att studera något som man valt med omsorg, något som man brinner för - herregud vilken skillnad mot grundskolan!
Det är prov nästan varje måndag och nedan ser du de prov som är avklarade efter exakt 4 månader (en tredjedel) av skoltiden:
Vaxning, Färg/Form av fransar och bryn (teoretiskt), Fysik, Anatomi (1 av 3 prov), Mikrobiologi, Dermatologi, Klassisk Massage, Färg/Form/Stil, Kemi, Kosmetisk teori, Hudanatomi.... ja och innan vi får ledigt (vilket vi är v 29 och 30) så har vi ytterligare 4 prov. Förutom prov till och från i 12 månader så ska det göras ett specialarbete. Det ska självklart ha anknytning till oss som hudterapeut och idag hade vi våran första lektion, introduktion angående detta. Jag har bestämt mig för längesen att jag ska skriva om "må bra"-hormonet Oxytocin vilket känns jätteinspirerande! Jag har en klar bild av hur jag kommer att lägga upp arbetet och hoppas på att bli klar i god tid så att jag slipper panikskriva 4000 ord kvällen innan inlämning. Nej, det är verkligen inte min ambition.

Att skolan är strikt visste jag redan innan jag började och jag köper det mesta som görs och ska göras under våran skoltid. Det jag inte riktigt håller med om lägger jag ingen energi på. Jag ska vara elev där i 12 månader och tänker fokusera på mig och att jag får ut så mkt som möjligt av mina dagar där. Jag tror att det är just den inställning som har gjort att det gått så bra för mig och jag hoppas innerligt att det fortsätter så!

Nu är det dags att vända tillbaka till pluggandet. Det vankas manikyr- och pedikyrprov på måndag och som alla vet är det midsommar i helgen vilket gör att jag kommer att plugga så mkt som möjligt i veckan. Vem vill missa sill, nubbe och grodor runt majstång? Ingen.

Kram - ses snart!

27 januari 2011

Knappt en månad kvar...

Rensar sakta men säkert min dator på jobbet från privata minnen som jag gärna vill ha kvar. För om knappt en månad lämnar jag Frihamnen och Peak Performance för att ta ett steg närmare en stor dröm jag har haft länge. Skolan börjar den 21 februari och jag är grymt peppad!

Hittade denna härliga bild nyss - Promenad i Vinterviken en mysig höstdag med storasyster Skoog med familj.
På bilden: Bulan med storasysters lilla Oliver.

Kram