Visar inlägg med etikett Hanna. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Hanna. Visa alla inlägg

19 augusti 2010

Tromben vs Raketen

Hanna och jag + lördagkväll + fest ----> Tromben och Raketen! På lördag är det dags igen och kul ska det bli :) Vi har nämligen kommit på att vi är bjudna på samma kalas på lördag - helt otippat! Känns hur kul som helst! Att min bror, Peppe, Bulan och Svärda dessutom också ska dit gör ju inte saken sämre. Jag känner redan nu hur trött jag kommer att vara på söndag - men med ett stort leende!!!

Kram och ha en skön torsdag!

29 januari 2010

Shit! En Award! Till mig?!!
Jag har ju sett att det delas ut Awards i bloggvärlden och tycker att fenomenet är lite skumt men ändå lite nice. Det har aldrig slagit mig att jag kommer att bli tilldelad någon... inte med tanke på att jag är "sådär" aktiv här.

Men nu har söta Åsa gett mig en Award och jag ska självklart ta till mig äran och göra det bästa av det! Here we go!

1. Kopiera Awarden till din blogg.
2. Länka till personen som har gett dig Awarden.
3. Berätta sju intressanta fakta om dig själv.
4. Välj ut 7 andra bloggar du vill ge awarden till.
5. Länka till deras bloggar och kommentera i deras blogg att de har en Award att hämta.

Okej, punkt 1 är avklarad... inte så svårt. :) Jag har även länkat till Åsa som gett mig äran till denna Award - Tack :)

Så då var det dags att berätta 7 intressanta fakta om mig själv. Överger ordet intressant och koncentrerar mig på 7 fakta om mig så får du själv avgöra hur intressant det egentligen är...

Något som är "jag" och som präglar mig en del är att jag är glutenintolerant och det har jag varit sen jag var 1/2 år. Inget jag lider av generellt och jag är faktiskt glad över att jag varit intolerant hela livet. Jag tror nämligen att det är värre att börja avstå från massa produkter när man har levt 15 år eller så. Så ska man ändå bli det någon gång är det väl lika bra att vänja sig från början ;)

En sak som jag inte fattat till 100% än är att jag har sprungit 5 (fem) hela, långa Stockholm Marathon! Helt sjukt när jag tänker efter :) Jag kommer säkert att springa några till men har sagt till mig själv att jag ska göra det med ett tids-mål nästa gång vilket jag inte gjort någon av de fem jag redan sprungit. Jag har klarat dem och känslan vid mål har varit olika varje gång. Har varit mer eller mindre stolt men alltid lika trött och min förhoppning är, oavsett om jag springer fler eller inte, att jag ska inse att det är en grym prestation att ha genomfört dessa lopp. Oavsett tid.

Jag har svårt att umgås med människor som inte ger mig något. Låter kanske egoistiskt men jag tror att det är en rätt sund tanke och ett sunt levnadssätt att inte omge sig med människor som snarare tar än ger energi. SJÄLVKLART kan man inte ge jämt utan ibland är man bara i stort behov av att FÅ energi.... Åh, detta skulle jag kunna skriva ett helt inlägg om... Lämnar det där tillsvidare.

Jag är väldigt familjekär och får lite ont i hjärtat varje gång jag tänker på mina kära storasystrar som jag träffar alldeles för sällan! Är jätteglad att bo i samma stad som min bror dock. Han känns som en tvillingskäl och finns alltid där för mig. Mina kära föräldrar pratar jag med flera gånger i veckan och är så glad, stolt och lite mallig över våran familj som alltid finns där för mig, för varandra.

Är lika glad och omtänksam som jag är sårbar och känslig.

Har en tendens att vara fånigt stolt över prylar jag investerat, t ex min iPhone som för ett tag sen fick ett sjukt snyggt skal i färgen grön ;) Eller mina skidor som jag köpte när jag säsongade i Riksgränsen - Ett par sprillans Head-skidor där den ena är svart och den andra röd... sjukt coola ;)

Var för 11 år sen i NYC för att jobba som Au Pair vilket resulterade i att jag flydde från familjen efter 1 vecka när de va i kyrkan och bodde hos en vän inne på Manhattan. Mellan allt uteliv och Starbucks-häng inventerade jag lobsters nere i källaren på en restaurang. Detta känns som ett annat liv. En annan tjej. Men rätt kul att tänka på att det faktiskt var jag.

De som jag vill tilldela mina Awards till kanske redan har fått en men då får det vara så :)
Helena - min bästa vän - är absolut värd denna. Love you!
Anna - En vän från mina år i Östersund som faktiskt bor här i Sthlm med sin lilla familj. Gillar att läsa om hur det går för charmigaste lillpojken :)
Hanna alias Lady - Gillar ditt sätt att skriva om allt, svart eller vitt. :) Vi lärde känna varandra jan-juni 2009 då Hanna bodde hos mig och vi delade "kontor" :D
Malin - Ses inte ofta men när vi ses så känns det som att det var igår. Skön tjej med skön syn på livet!
Lady Thirty - Bara vetskapen att bilderna i varje blogginlägg är ritat av tjejen som skriver är ju helt otrolig! Sen att bilderna dessutom är sjukt bra ritade gör ju inte saken sämre :) Det var Helena som uppmärksammade mig om denna blogg då jag fyllde 30 och fick en jättefin tavla med en "avbild" av mig och Helena gjord av just denna tjej! :)

Det blir inte mer än så, hoppas okej! Nu är det lunch dags och denna dag går i "krya på dig och bli pigg till i morgon för då är det dags för Nike Convent"-s tecken!

Kram C



27 januari 2009

Bästa dagen på länge!

Tänk att så många små saker kan göra mer än en stor!
Jippi!
Jippi!
JIPPI!!!
Idag har jag jobbat som vanligt. Har tidig vecka vilket innebär att jag börjar 8am... tidigt ; )
Det har slagit mig rekordmånga gånger idag vilket bra jobb jag har! Tänker inte göra listan över alla positiva saker vad gäller mitt jobb nu, kanske senare.
Jag har en grym helg att se fram emot, ska hänga med bästa vän Helena på Nike Conventet som går av stapeln på lördag morgon.... X antal pass ska avverkas i helgen. Återkommer till de nästa vecka. Dessutom har vi kryddat denna helg med att bo lyxigt inne i stan! Eftersom båda älskar hotellfrukost sa har helt plötsligt det blivit söndagens höjdpunkt! : )

Jag avslutade på jobbet idag genom att prata med ett logistikföretag som enligt mig har anställt ett gäng dagisbarn... eller nåt. Efter att jag hade blivit rundkopplad, felkopplad, bortkopplad X antal gånger så var Miss Svensson lagom trevlig mot den stackare som till sist fick veta hut! Efter att jag inte fått hjälp utan insett att jag fick gå tillbaka till ruta ett och fixa själv, stängde jag av datorn och åkte in till stan. 1h senare än tänkt.
Mötte upp Hanna i stan, gjorde lite ärenden och fyndade en tröja (behöver jag ju nu när jag rensat garderoben). Ett kort besök på Mc Donalds och vi är påväg ut, framför oss är ett gäng tjejer... De tycker det är PERFEKT att stanna precis utanför och komma fram till åt vilket håll de ska gå. Jag, mer eller mindre smart, men ruggigt irriterad kläcker ur mig, högt och tydligt:
"Ja, parkera precis utanför Mc Donalds, det är ju jättesmart" ... Får tillbaka:
"Meh, vilken jävla bitch!" ... Och jag bara går... ler... så skum känsla. Men så skönt. Låter säkert hur skruvat som helst : ) Hanna har missat allt, gick på andra sidan av de och undrar vart jag tog vägen... hihi... Är övertygad om att min äldsta syrra känner igen sig här... Säger bara Svensson.
Senare på Åhléns, när Hanna ska betala står jag bredvid. Hanna drar kortet, kassörskan (en grå tant på dryga 40år... eller en dryg tant på 40... what ever) säger till Hanna att stoppa i chipet istället. Hanna gör som hon blivit tillsagd samtidigt som jag säger:
"Ja, det är lite dumt att man MÅSTE sätta i chipet bara för att man har ett, man är ju van att dra kortet..."
Gråa tanten i kassan säger lite hårt:
"Ja, folk drar ju även om dem har chip! Och det är väl inte så konstigt att man måste använda chipet, det är ju MYCKET säkrare att använda det!"
Jag:
"Ja, men det är väl upp till den som äger kortet!". Eller?
Jag menar, 99% av dem som har chip på sina kort är ju medvetna om det. Och dessutom har det väl inte undgått mer än 10% av dem 99% att det är det säkraste sättet att betala? OM jag ändå väljer att DRA mitt kort istället så är väl det upp till mig? Eller är det kanske så att butiken blir SKYLDIGA om det händer ngt med mina pengar på mitt konto om jag drar kortet?
Isåfall - Gör om gör rätt!
Kortapparaterna alltså.
Så. Orca.
Efter denna incident, kände jag genast att det var dags att åka hem, innan jag blev ovän med hela stan, mest för Hannas skull : )

Under Combaten igår så hände något. Den så gråa MÅNDAGS-känslan som infunnit sig sen söndag kväll (?) försvann och övergick i ett grymt välbefinnande och jag var glad åt allt! Denna känsla håller som du förstår i sig. Så gött! Trodde faktiskt att den skulle försvinna ikväll... kan bli så ibland om jag inte tränat. Sitter här, har precis rensat RENSAT min garderob, badat, druckit te och snart eller ja, om en stund är jag redo att sova.
Ladda för träning i morgon, inkl bastu och apelsin med massa snack!
Tänker fortfarande en del, längtar lite mer än så. Men inget jag fokuserar på all vaken tid - Jippi!

Over and out.
Kram