Visar inlägg med etikett lyckas. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett lyckas. Visa alla inlägg

27 mars 2012

Slöisch

Har varit rätt slö nu ett tag. Inte på gränsen till sjuk, inte alls. Mer en rastlös känsla i kroppen och en del snurr i huvudet men inte så mycket ork att uträtta... Även om jag absolut bockar av en del grejer varje dag, men jag har verkligen tagit den här "lediga" månaden till kategorin "lat". Har i varjefall smugit igång med träningen som jag längtat efter och det blir minst 2 pass i veckan nu i början. Jag blir lycklig som ett barn efter varje avslutat pass och träningsvärken är den dubbla nu mot förr när jag tränade typ jämt. Men det kan jag ta ;)

Det vankas middag här i "det lilla gula". Idag ska jag bjuda sambon på en av våra favoriträtter - Färsk laxfilé i ugn (marinerad i olja, färskpressad vitlök och citronpeppar) toppad med rivet citronskal, ris och världens godaste (och enklaste) citron- och dillsås - mums!

Det är så himla härligt med ljusare dagar och vår i luften - i särklass den bästa årstiden :)

Njut av livet mina vänner,
Kram

12 juli 2011

GaaahhhJiiipppiiiGaaaahhhh!

15 prov avklarade sen den 21 februari.
3 skoldagar kvar tills ledigt i hela 2 veckor.
7 månader kvar till examen.

Jag har fått höra det från flera, främst från min sambo att det är mkt med rubriken "skolan" som snurrar i mitt huvud. Pratar knappt om ngt annat tydligen och jag erkänner att det är nog helt korrekt uppfattat. 15 prov på 5 månader säger väl en del om vart fokus måste vara, vare sig jag vill eller inte? ;) Efter lovet (lediga vecka 29-30) så går jag i 2an, vilket innebär att vi förflyttar oss från praktiksalen till salongen. SALONGEN. Det är ju liksom dit man har längtat men med skräckblandad förstjusning... Dit kommer det ju riktiga kunder!!! :) Det känns helt osannolikt att jag idag gjorde min sista ansiktsbehandling innan salongen idag... Jag menar nu har man ju blivit van att göra behandlingar på klasskamrater (vilket också var sjukt läskigt i början). GaaaaahhhhhJippiiiiiiiGaaaaahhhhhh!

Det känns också helt osannolikt men HELT FANTASTISKT att jag klarat av första halvåret hur galant som helst! Visst, det ÄR sjukt intensivt - prov hela tiden, olika praktiska moment varje dag, minitester, läxor och specialarbete men med tanke på att man märker att det går framåt så fylls ju energin på rätt snabbt trots allt. Härliga känsla!

Nu vankas närmast en vecka på Gotland med min älskade sambo. Som jag har längtat!

Kram C

24 februari 2010

Home sweet home

Äntligen hemma...
mysbyxor
god mat
ljus
bad
spikmatta
soffa
tv
telefon
planera
bestämma
njuta
mysa
längta
le
sova

Ha en skön kväll du också!

Kram C

12 februari 2010

Vänskap. Äkta vänskap.

Love you!

Saknar dig, längtar efter dig och blir nästa förbannad när jag tänker på att vi inte ses så mycket som vi båda vill. Men samtidigt otroligt tacksam och lycklig över att du finns.

Kram C

11 februari 2010

Trivs!

Trivs på jobbet och ser alltid tisdagen som en lättnad till resten av veckan som bara känns som en nedförsbacke till helgen!

Torsdag idag och snart fredag med ännu en helg i Mora - idyllens idyll. I sällskap med kärleken kan det inte bli annat än fantastiskt mysigt! Vi har redan bokat lördag för långpromenad med hundar och våffelfika hos bästa lillasystern :)

Kram C

31 januari 2010

Tålamod

Tycker att mitt tålamod testats nog länge nu...
Dels har jag varit hängig länge nu, men inte riktigt riktigt sjuk... Febern har kommit och gått. Halsen har ena dagen gjort ont och nästa dag knappt känts. Jag är sällan sjuk och när det väl händer brukar det bli sängläge ett par dagar sen är jag fit for fight igen. Så en av mina önskningar just nu - bli pigg och komma igång med träning igen!!!

Har idag distraherat med det mesta men blir inte på något vidare humör ändå. Vill vara pigg N U ! Det är Nike Convention idag och tanken var att jag idag skulla kört 3 dansklasser, gå på en föreläsning och avsluta dagen med ett spinningpass. Men icke. En snorig näsa och febriga nätter har satt stopp för det. Blä. Detta är det BÄSTA och ROLIGASTE conventet på året så ja, jag är sur över att jag inte kan vara där.

Har massa saker att se fram emot. Både kul och mysigt! Men just nu så känns det som att jag inte vill se fram emot allt, jag vill uppleva en av dessa saker som jag längtar till! Därför har jag nyss varit in på olika sidor för att kolla på en solresa som troligen kommer att bli av i slutet på Mars. Tanken är dock att det inte ska bokas något riktigt än, för att ha chansen att få en lite billigare resa. Idag känner jag dock för att boka resa för att få någon slags lyckokänsla! Skumt men sant.

Det ligger massa snö på träden utanför fönstret. Solen skiner och jag vet att det är rätt kallt. Jag hade mer än gärna tagit en lång, mysig promenad runt Vinterviken. Komma hem med rosiga kinder och byta om till raggsockor och mysbyxor för att sen kura ihop sig i soffan för en lång fika. Det får bli en annan dag. För idag får jag inte gå ut, inte anstränga mig utan sitta i soffan och försöka få ro till att läsa lite bok och förstå att jag har det rätt bra ändå.

Kram C

29 januari 2010

Shit! En Award! Till mig?!!
Jag har ju sett att det delas ut Awards i bloggvärlden och tycker att fenomenet är lite skumt men ändå lite nice. Det har aldrig slagit mig att jag kommer att bli tilldelad någon... inte med tanke på att jag är "sådär" aktiv här.

Men nu har söta Åsa gett mig en Award och jag ska självklart ta till mig äran och göra det bästa av det! Here we go!

1. Kopiera Awarden till din blogg.
2. Länka till personen som har gett dig Awarden.
3. Berätta sju intressanta fakta om dig själv.
4. Välj ut 7 andra bloggar du vill ge awarden till.
5. Länka till deras bloggar och kommentera i deras blogg att de har en Award att hämta.

Okej, punkt 1 är avklarad... inte så svårt. :) Jag har även länkat till Åsa som gett mig äran till denna Award - Tack :)

Så då var det dags att berätta 7 intressanta fakta om mig själv. Överger ordet intressant och koncentrerar mig på 7 fakta om mig så får du själv avgöra hur intressant det egentligen är...

Något som är "jag" och som präglar mig en del är att jag är glutenintolerant och det har jag varit sen jag var 1/2 år. Inget jag lider av generellt och jag är faktiskt glad över att jag varit intolerant hela livet. Jag tror nämligen att det är värre att börja avstå från massa produkter när man har levt 15 år eller så. Så ska man ändå bli det någon gång är det väl lika bra att vänja sig från början ;)

En sak som jag inte fattat till 100% än är att jag har sprungit 5 (fem) hela, långa Stockholm Marathon! Helt sjukt när jag tänker efter :) Jag kommer säkert att springa några till men har sagt till mig själv att jag ska göra det med ett tids-mål nästa gång vilket jag inte gjort någon av de fem jag redan sprungit. Jag har klarat dem och känslan vid mål har varit olika varje gång. Har varit mer eller mindre stolt men alltid lika trött och min förhoppning är, oavsett om jag springer fler eller inte, att jag ska inse att det är en grym prestation att ha genomfört dessa lopp. Oavsett tid.

Jag har svårt att umgås med människor som inte ger mig något. Låter kanske egoistiskt men jag tror att det är en rätt sund tanke och ett sunt levnadssätt att inte omge sig med människor som snarare tar än ger energi. SJÄLVKLART kan man inte ge jämt utan ibland är man bara i stort behov av att FÅ energi.... Åh, detta skulle jag kunna skriva ett helt inlägg om... Lämnar det där tillsvidare.

Jag är väldigt familjekär och får lite ont i hjärtat varje gång jag tänker på mina kära storasystrar som jag träffar alldeles för sällan! Är jätteglad att bo i samma stad som min bror dock. Han känns som en tvillingskäl och finns alltid där för mig. Mina kära föräldrar pratar jag med flera gånger i veckan och är så glad, stolt och lite mallig över våran familj som alltid finns där för mig, för varandra.

Är lika glad och omtänksam som jag är sårbar och känslig.

Har en tendens att vara fånigt stolt över prylar jag investerat, t ex min iPhone som för ett tag sen fick ett sjukt snyggt skal i färgen grön ;) Eller mina skidor som jag köpte när jag säsongade i Riksgränsen - Ett par sprillans Head-skidor där den ena är svart och den andra röd... sjukt coola ;)

Var för 11 år sen i NYC för att jobba som Au Pair vilket resulterade i att jag flydde från familjen efter 1 vecka när de va i kyrkan och bodde hos en vän inne på Manhattan. Mellan allt uteliv och Starbucks-häng inventerade jag lobsters nere i källaren på en restaurang. Detta känns som ett annat liv. En annan tjej. Men rätt kul att tänka på att det faktiskt var jag.

De som jag vill tilldela mina Awards till kanske redan har fått en men då får det vara så :)
Helena - min bästa vän - är absolut värd denna. Love you!
Anna - En vän från mina år i Östersund som faktiskt bor här i Sthlm med sin lilla familj. Gillar att läsa om hur det går för charmigaste lillpojken :)
Hanna alias Lady - Gillar ditt sätt att skriva om allt, svart eller vitt. :) Vi lärde känna varandra jan-juni 2009 då Hanna bodde hos mig och vi delade "kontor" :D
Malin - Ses inte ofta men när vi ses så känns det som att det var igår. Skön tjej med skön syn på livet!
Lady Thirty - Bara vetskapen att bilderna i varje blogginlägg är ritat av tjejen som skriver är ju helt otrolig! Sen att bilderna dessutom är sjukt bra ritade gör ju inte saken sämre :) Det var Helena som uppmärksammade mig om denna blogg då jag fyllde 30 och fick en jättefin tavla med en "avbild" av mig och Helena gjord av just denna tjej! :)

Det blir inte mer än så, hoppas okej! Nu är det lunch dags och denna dag går i "krya på dig och bli pigg till i morgon för då är det dags för Nike Convent"-s tecken!

Kram C



04 januari 2009

Lyckas och lycka!




Jag har gjort upp värsta planen! Och den är bra! Den är liksom genomtänkt, realistisk och jag vet att den kommer att genomföras och jag kommer att vara så grymt nöjd efteråt. Vägen dit vet jag dock inte än, det visar sig. Men det viktigaste är att målet uppnås! Jag har gjort planer förr och anledning till att jag gör det igen, är just för att främst få uppleva den känslan när jag genomfört den och LYCKATS!!!!

För visst är det så att vi är beroende av att lyckas med saker?

Det är antingen från sig själv man blir boostad. Man känner sig stolt. Eller så är det från någon av sina vänner man får höra att man lyckats med något (kan vara allt mellan himmel och jord). Eller ibland till och med av en helt okänd människa. Det är alltid lika komiskt när just det sker, men man tar fortfarande åt sig och man får en känsla av "lycka" inombords! Att försöka behålla den känslan vet vi alla är svår. Man vill så gärna ha den för alltid. GLÖM säger jag bara! Men det kan absolut vara så att den lilla lyckokänslan man får lyfter oss till en lite högre må-bra-nivå och det är ju aldrig fel! Varför är det så svårt för människor att tala om vad man tycker och tänker? Även om jag har några nära vänner som ibland helt plötsligt ger mig en kram, säger något gulligt eller skickar spontana sms som går direkt in på mitt lycko-konto så tycker jag fortfarande att det ges för lite lycko-boost generellt!
Som bränsle till min plan som självklart kommer att lyckas har jag just lycka! Hur ska jag kunna genomföra den om det inte boostas lite på vägen, om jag inte känner någon slags lycka alls? Nytt År känns alltid bra för mig, det är liksom nedförsbacke - vår, snart sommar och sol! Det är mer i augusti som jag har mitt nya år, som jag gör lite småplaner för året som väntar och det är oftast här som jag ändrar på stora saker i mitt liv om det är så att det krävs... Detta är självklart inget som jag bestämt medvetet. Men när jag ser tillbaka på hur det varit de sista 10 åren så är det just så.
Komiskt? Skadat? What ever.

Lyckorus, vart är du?!


Så, ut och boosta nu : ) Alltid gynnar det någon! Och kom ihåg att det kan bli som en kedjereaktion på din lilla boost till en vän eller helt obekant. Perfekt!


Kram