Stopp stopp stopp!Jag hinner inte med riktigt. Att tiden går hela tiden, oavsett om du vill eller inte är inget nytt. Eller? Ibland är det så att det känns som att tiden har lite bråttom ibland vice versa. Jag är just nu i en fas där tiden är min hare, där tiden ligger lite lite för långt före mig. Stopp stopp snälla... CHILLA lite! Var kommer denna känsla ifrån? Beror det på att man har mycket att göra? Att man har massa småfix som ligger i luften som outredda gåtor? I vilket fall är det en sådär rolig känsla. Att det händer saker i livet just nu råder det inget tvivel om, på typ alla fronter. Kul kul tycker en del av mig. Förvirrande tycker en annan del. Jobbigt tycker en liten del...
Har idag tränat dubbelt - skönt. Fortsatte till Vurma och åt stans godaste sallad med bästa vän. Vi fortsatte sen ner på stan (hur man nu kan styra sin kos till Drottninggatan en lördag...) och tog varsin latte på Waynes. Hittade ett mysigt fönster där man kunde sitta bland kuddar och kolla på folk - Härliga lördag! Vi vände och vred på allt mellan himmel och jord, boost boost och lite gamla minnen : ) Vidare ut i vimlet efter en lång stund i fönstret... Skilda vägar, mera stan och trängas med folk som inte fattar bättre.... ; ) Efter alldeles för länge på stan, nu hemma. En stund. Andas. Känna tröttheten komma krypande. Ignorera. Mera. Snart iväg på mysig middag med kär vän... sen? Ja, det får kvällen utvisa.
Hoppas ivarjefall att tiden tröttnar snart och saktar ner tempot. Bara lite. Pleeeeeeeeease.
Till sist en sak som vi kom fram till idag i fönstret på Waynes: Visa kärlek och ömhet! Vinst varje gång!
Kramar
1 kommentar:
Fönstret. Första men garanterat inte sista gången! Bra på många sätt det där fönstret. Helt underbart när jag tänker efter...
PUSSAR!
Skicka en kommentar